Перевод: со всех языков на английский

с английского на все языки

( belarria)

  • 1 belarri

    I.
    [from *berarri] iz.
    1. Anat.
    a. ear; \belarriak apal-apal eginda with its ears drooping
    b. [ izenen aurrean ] ear-, aural; \belarri zulo ear hole | aural orifice formala.
    c. (esa.) i-i \belarriak {berotu || gorritu} to box sb's ears; i-i {egin || eman} to knock sb, to bash sb; \belarrietara heldu to reach sb's ears; \belarri bat emango nuke pianoa horrek bezain ongi jotzeko I'd give my {right arm || eyetooth} to play the piano as well as he does ; \belarri batetik sartu eta bestetik atera to go in one ear and out the other; buruz \belarri egin to play dumb; ez dadila inoren \belarrietara heldu gure asmoen berri let no one hear of our intentions; Txomin \belarrietaraino sartuta dago arazo zikin honetan Txomin is deeply involved in this sordid business; \belarrira esan | \belarri ertzera esan to suggest; zazpi \belarrirekin egon to be all ears
    2. (irud.) ear; euskaldunen \belarria ez dago punturik gabeko bertsora egina the Basque ear does not lend itself to free verse ; musikarako \belarria du (s)he's got an ear for music; \belarriak dauzka he's got a good ear
    3. (gerrikoari d.) buckle; \belarria lotu to buckle up; \belarria askatu to unbuckle
    II.
    iz. Landr. ( perretxiko bat) phylloptopsis; \belarri landu oyster mushroom

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > belarri

  • 2 erne

    iz.
    1. ( ernamuin) sprout, bud; \erneetatik dakar hori it's had that since it sprouted; \erne gaizto egin not to sprout right; \erne berriak bota to sprout anew
    2. (irud.) \erne bat {ez zait || etxat (B) } egin it never occured to me io.
    1. alert; \erne egon to be alert | be on the lookout; zaude \erne nire hitzak aditzeko! listen up and hear my words!; \erne begi! watch out! | keep an eye out!; \erne ibili to be on the lookout; kontuz eta \erne ibili! be careful and watch out! ; \erneago ibiltzeko asmoarekin intent on being more alert; adimen \erneko emakumea a woman with an alert mind
    2.
    a. ( begia) lively, watchful
    b. ( belarria) alert du/ad. to germinate, sprout, cause... to germinate; lurrak belarra \erne dezan so that the earth will sprout grass da/ad.
    1. to sprout; eguraldi hotzak egiten badu, garia ez da \ernetzen if there's cold weather, wheat doesn't sprout
    2. (irud.) to rise up, sprout; haren hitza gure bihotzen \erne\\\ernedadin so that his word will sprout in our hearts

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > erne

  • 3 hunki

    iz.
    1. touch; \hunki eta fereka touching and patting
    2. \hunki latza da it's rough to the touch du/ad. ( ukitu)
    1. to touch; nork \hunki du ene jantzia? who's touched my suit?; eta haren belarria \hunkirik sendatu zuen hura and touching his ear he cured him; ez haut gehiago \hunkiko I will longer lay a hand on you
    2. (irud.) fraideak bezala, haragirik \hunki gabe like a monk who has never known things of the flesh

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > hunki

  • 4 motz

    [cf. Cast. "mocho"] iz.
    1. Basque ignorant of his own language
    2. hitz itsusia. Spaniard, Spic (USA) hitz itsusia., Dago (GB) hitz itsusia. io.
    a. ( oro.) short
    b. ( ez behar bezain luzea) short, too short
    c. ( denboraldia) short, brief
    2.
    a. ( sudurra) pug
    b. ( belarria) short, small
    3. ( galdutakoa, moztutakoa)
    a. ( burua) shaved, cropped
    b. ( eskua) maimed
    c. ( buztana, isatsa) bob
    a. dim, not very bright, foolish, dumb (USA) ; ziria sartu nahi dit, baina ez naiz honen \motza he wants to put one over me but I'm not so dumb
    b. ( ezjakina) uncouth, uncultured
    a. disrespectful
    b. ( ez luzea) brief
    6.
    a. serious
    b. ( itsusia) ugly
    7. ( kamutsa) blunt, dull; nire luma \motz zorrozteko to sharpen my dull pen
    8. euskaldun \motza da he's Basque who can't speak his own language
    9. ( soildua) bare, barren; mendi \motza a barren mountain

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > motz

  • 5 moztu

    du/ad. [ motz, mozten ]
    1.
    a. ( oro.) to cut off, cut
    b. ( gorputz atala, burua) to cut off, amputate
    c. ( lepoa) to slit, cut
    d. ( adarra) to cut off, prune
    e. ( belarria, e.a.) to lop off, cut off
    a. to cut, clip
    b. ( apurtxo bat) to trim
    c. ( artilea) to shear
    d. ( bizarra) to shave, shave off
    3. ( zuhaitza) to cut down, chop down
    4. Kir.
    a. ( pilota) to cut, cut in
    b. ( futbola) to intercept
    5. Mat. to intersect, cut
    6. ( komunikabidea) to cut off
    7. (irud.) \moztuta utzi zuen he left her speechless

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > moztu

  • 6 zintzo

    io.
    1.
    a. ( bertute moralaren araberakoa) good, faithful, honest, upright, sincere; kristau \zintzo {good || faithful || upright} Christian; gizon \zintzo eta egiati faithful and truthful man; mutil \zintzo eta saiatu horietako bat zen he was one of those upright, hard-working kind of boys
    b. ( bidezkoa) just, fair, forthright, scrupulous
    2.
    a. ( leiala) loyal, faithful, steadfast; aitortza \zintzo faithful confession
    b. ( benetakoa) true, sincere; abertzale \zintzo batek ez luke horrelakorik esango a true patriot wouldn't say such a thing
    3.
    a. ( testua) reliable
    b. ( ikertzailea, historialaria) reliable, accurate
    c. ( txostena) reliable, factual
    4. ( belarria) sharp, alert; jakin dezagun adimendu ona izatea ez dagoela bakarrik belarri \zintzoak izatean we should be aware that having a good mind is dependent on having sharp ears adb.
    1. faithfully, sincerely; agindua \zintzo betetzeko to faithfully carry out the order; legea \zintzo ez gordetzeko aitzakia bila looking for an excuse not to comply with the law faithfully; lana \zintzo egiten dutenak those who work for an honest living; hitzez hitz itzultzea edota mamia \zintzo gorderik translating it word for word or having faithfully maintained its essence
    2. fairly, honestly; \zintzo jokatu to be fair || fair and square

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > zintzo

  • 7 zorroztu

    du/ad.
    1.
    a. ( labana, ezpata) to sharpen, put an edge on
    b. ( arkatza) to sharpen
    c. ( punta atera) to put a point on
    d. ( bizkarlabana) to strop
    e. ( labana zorroztarriarekin) to grind, whet
    2.
    a. ( belarria) to prick up; belarriak \zorroztu to prick up one's ears
    b. ( begiak) to fix, rivet (-- (r)i: to) da/ad.
    1. to grow sharp
    2.
    a. to grow {harsh || strict}
    b. ( arazoa) to become acute; arazoa zorrozten ari da the problem is becoming acute

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > zorroztu

  • 8 zuhur

    [from *zunur from *zurur ?] io.
    1.
    a. wise, prudent, sagacious formala ; zahar hitz, \zuhur hitz (atsot.) a good maxim is never out of season | the prover cannot be bettered (atsot.)
    b. sensible, judicious; mundutarrak \zuhurago dira euren gauzetan, Jainkoaren jendea baino worldly people are more sensible about their own affairs than God's people; zahietan \zuhur, irinetan ero (atsot.) penny wise, pound foolish (atsot.)
    2.
    a. alert, wide-awake; egon zaitezte guztiok \zuhur, entzuten {be || stand} alert all of you and listen
    b. cautious; izan zaitezte, bada, \zuhurrak sugeak legez, eta tolesgabeak usoak legez prove yourselves to be as cautious as a snake and yet as innocent as a dove
    3.
    a. (z.o.) thrifty, frugal
    b. (z.tx.) ( zekena) mean, stingy; \zuhuraren sakelak bi zulo (atsot.) fools live poor to die rich (atsot.) ; bazen gizon txit aberats bat, guztia \zuhurra eta inori on egiteko eutsia there was one a very rich man who was absolutely stingy and reluctant to do good to anyone
    4.
    a. ( zorrotza) sharp, discerning, keen
    b. ( belarria) keen, sharp; belarri \zuhurrak dauzkanak entzun bera let him who has keen ears, hear adb. thriftily; \zuhur bizi izan to live thriftily

    Euskara Ingelesa hiztegiaren > zuhur

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»